Så har måndagen passerat också, det betyder att snart är det helg igen!

Den här arbetsdagen gick ganska fort måste jag säga... det trodde jag inte i morse.

Det har inte varit den bästa dagen idag, eftersom jag började med att väga mig!

Nu har jag kört på i 2 veckor med lite hårdare motion...har det hänt mycket på vågen? NEJ!! Inte ett gram nedåt! Hur fan är det möjligt? Man kan ju bli less för mindre!

Första tanken är ju naturligtvis: Jag skiter i det här nu! Jag är dömd till att bo i denna tjockiskropp! Eller...Jag hänger mig!

Men med lite eftertanke så ändrar jag det till:

Jaha...då får jag väl köra på hårdare då! Bara till att masa sig ur sängen ännu tidigare på mornarna för att ta morgonpromenad före frukost. Jag kan ju ändra på kosten för att "slippa" röra mig ännu mer, men det vill jag inte! Så då är det bara att bita i det sura äpplet.

Jag har ju inte gått upp alla dessa kilon på några veckor...inte några månader heller...inte ens ett år... Nej det har tagit flera år att äta upp sig. Så varför ska det gå fort att gå ner alla kilona?

 

Det blir som en liten terapi för mig själv att skriva ner det här och dessutom veta att flera stycken kommer att läsa det!

Det är en sak att säga till sig själv och skriva ner det än att verkligen ta in och förstå det själv!

Klart man vill att 20kg ska försvinna i ett naffs! Helst imorgon!

Klart man fattar att det inte är möjligt! Jag är inte helt dum i huvudet!

Blä vad jag har kräkts ur mig idag...Ja men jag får det för det är MIN blogg och det är valfritt att läsa så det så!

 

Men...jag måste även skriva igen... TACK söta Monica för varma ord och kramar i sms idag!

Det blir man ALLTID glad för!

 

Kram till er alla trogna och otrogna läsare nu ska jag snart ut och jogga tills jag kräks!