God förmiddag!
Just hemkommen från en promenad i skogen med lilla Knärten. Det är terapi för själen det! Ja det blåser och det är grått och kallt men det gör liksom ingenting... Att se hur den där lilla, envisa rackaren kommer som skjuten ur en kanon när jag ropar på honom det är så härligt!
Sen att det är godiset som jag har i fickan som lockar mest det skiter man väl i?!

Det är vid sådana här tillfällen man vet att livet är värt att leva! Det gäller att ta till vara på dessa stunder då man trivs som mest.
Ibland är det svårt att leva här och nu, det är lätt att "gräva ner" sig i det som varit, allt det där jobbiga. Därför försöker jag att tänka NU, inte DÅ eller SEN...
Klart man måste tänka på framtiden också, men den kommer ju förr eller senare ändå...

Pappa och Klas finns med i tankarna i princip hela tiden. Jag har tyckt att det är jobbigt ibland för det är så lätt att bara tänka på det hemska som hänt.
Men dom finns ju med i dom fina tankarna också! Nu brukar jag te x tänka hur Klas skulle ha kommit och lekt med Knärten. Han kom alltid och hälsade på när jag hade valpar och låg i valphagen med dom.
Pappa skulle ha hjälpt mig med jakten, när Knärten blir mogen för det. Dom finns med mig hela tiden och det är jag glad för!

Klart jag fortfarande blir ledsen ofta för att jag saknar dom så mycket! Jag försöker tillåta mig själv att bli det också, fast det är jobbigt att vara ledsen.

Men idag är en riktigt bra dag känner jag, så den tänker jag ta till vara på!

Sköt om Er och var rädda om varandra!
Kramar ♥

P.S lägger ut en bild på Klas & James D.S